Hasse & Tages revy Gula Hund hade premiär på China den 5 juni 1964. Det var en traditionell nummerrevy, som dock innehöll för tiden ovanliga ämnen och stilgrepp. Bl.a slog här Gösta Ekman igenom som snubblare i slapsticknumret "Mahatma Ekman", och Hasse Alfredsson improviserade varje kväll som Malte, Valfrid Lindemans son.
När revyn skulle visas i TV gjorde man en speciell studioinspelning av föreställningen. Förebilden för TV-versionen var, lite överraskande, Alfred Hitchcocks film Repet från 1948. Hasse & Tage ville, precis som man gjort i den filmen, filma allt i en enda, obruten tagning. Nu blev det inte så i slutändan, men man använde sig av endast en kamera och på så sätt uppnådde man en påtaglig närvarokänsla.
I Gula Hund fanns en sketch som kallades "Hos doktorn" där Birgitta Andersson spelar en orolig kvinna som kommer till doktorn med sin man, spelad av Gösta Ekman. Kvinnan berättar att hennes man har förlorat förståndet och nu bara går runt och säger "pitt" hela tiden. Doktorn, spelad av Tage Danielsson, moraliserar först över det barnsliga i tilltaget men kommer snart fram till att det är riktigt roligt att säga "pitt". Snart har även hustrun smittats av manin. Det hela avslutas med att Gösta Ekman får hela publiken att ropa "pitt" i korus.
Det här var 1966. Innan TV-föreställningen skulle sändas gick både Aftonbladet och Expressen ut med en varning till tevetittarna. Expressen skrev, för säkerhets skull, det farliga ordet i versaler: "- Ordet är - PITT". Reportern på tidningen uttryckte ändå en förhoppning att det inte skulle gå "med TV-publiken som med ensemblen, mot slutet fångad i glädjen att säga ordet."
Ilskna samtal inkom till TV:s programupplysning. De som inte kom fram till TV.s telefonväxel ringde istället till tidningarna för att vädra sitt missnöje. Enligt Svenska Dagbladet var det inte enbart pittsketchen som upprört. Ett annat inslag som skapade stark indignation var sketchen där Birgitta Andersson och Hasse Alfredsson köpslår om kärlek.
Även sketchen Folkspillran med nationalsången i zigensk tappning upprörde många. På grund av denna folkstorm fick den planerade reprissändningen flyttas från eftermiddag till sen kväll för att hindra barnen från att se programmet.
Sedan bröt debatten ut i Sveriges riksdag. Så här uttryckte sig talare Carl Eric Hedin, Kärrboda, Nyköping:
"Vi upplever i dag företeelser som utgör en verklig fara för vår kultur. Man kan tala om inflation också på detta område, med brutalitet, råhet, osedlighet och brist på stil som följd. Symtomen härpå kommer till uttryck på många olika sätt, t.ex. i en alltjämt tilltagande ungdomsbrottslighet eller i en mycket hög skilsmässofrekvens och inte minst i litteratur och film. Den ena osmakliga boken och filmen avlöser den andra. Särskilt allvarligt tycker jag det är när också TV faller för frestelsen att ge avkall på kravet om stil och kvalitet i sina underhållningsprogram. Det är allvarligt, då TV-rutan i snart sagt varje hem har intresserade åskådare och åhörare bland barn och ungdom. Såsom herr Nelander påpekade, har föräldrarna ofta ganska små möjligheter att avgöra vad som är lämpligt för barnen. De kan inte alltid avhålla barnen från att se programinslag som man redan från början vet är olämpliga. Och även underhållningsprogram som man har anledning räkna med bör vara godtagbara och av god klass har i praktiken visat sig ha enstaka inslag av sällsynt osmaklig art. Det är en mycket allmän uppfattning att det alltför ofta förekommer underhållningsprogram eller delar av sådana program som är i hög grad olämpliga för minderåriga och som saknar stil och god kvalitet."
Det som sägs idag, sades även då, med andra ord.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar