Kära Helsingfors - en festskrift

Kära läsare (och jag är verkligen jätteglad över att det finns folk som läser min blogg), nu kan jag inte längre rättfärdiga den här bloggens undertitel. I morgon lämnar jag Helsingfors. Dock blir ni Helsingforsbor inte för alltid av med mig. Många statsbesök är redan inbokade för i vår.

Men det här betyder inte på nåt sätt att det är slut mellan oss. Snarare går vi här in i en ny era. En ny tid är att skönja. Och den här bloggen, som föddes ur min förvirring av att befinna mig i en ny stad, som från början var tänkt att reflektera mina intryck av grannlandet på andra sidan Östersjön men som allt mer kom att behandla massor av ämnen, kommer nu att fortsätta behandla just massor av ämnen. Hemifrån Sverige. Men där kommer alltid att finnas en grundton av Helsinki i mitt hjärta, var gång jag sätter mig framför Nytt inlägg-rutan.

Så därför, som en liten tribut, tänkte jag passa på att hålla ett tacktal: Klirr klirr (här reser jag mig alltså upp och tar fram och skrynklar upp minneslappen ur frackfickan)

(Obs, det här tacktalet är inte ironiskt, jag menar vartenda ord med värme)

Jag vill tacka personalen på apteekii på Mannerheimvägen för att ni alltid med stor nit och ännu större leenden har tagit itu med mig och mina ärenden var gång jag behövt er. Ni har funnits där och beledsagat mig längs edra oändliga hyllmetrar.

Jag vill tacka den utomordentligt glada och skojiga tjejen som jobbade bakom disken på universitetsgymmet en dag tidigt i höstas då jag förvirrat klev in. Du gjorde mig ännu mer förvirrad. Men glad.

Jag vill tacka tv-spelsbutiken som ligger bredvid K-market i Kampii. Ni har förstås aldrig lagt märke till mig, men många gånger har jag slunkit in till er för att kolla in lite nya spel på marknaden (ni vet dreglande).

Jag vill tacka dig, killen med okänt namn, som jag för en stund trodde skulle böja sig ner och kyssa marken jag stod på, en kväll i bardistriktet i Kallio, när jag bjöd på en snus. Det var kul att få känna att man gjort en god gärning.

Jag vill tacka Peppe för en hiskeligt bra och läsvärd blogg. Läsning som har behövts då man har befunnit djupt nere i pluggavgrunden. (För er som inte har läst Livet och Helsingfors, gå genast in här. Nu fick du gratisreklam.)

Jag vill tacka den stora bokhandeln bakom Stockmann för att ni alltid har en dagsfärsk Svenska Dagbladet när jag behövt uppdatera mig om vad som händer där hemma (jo, internet ja, men det här är ju ett tacktal).

Jag vill tacka, dig kvinnliga personal på Mac People Store nära Norra Järnvägsgatan. Fastän jag aldrig såg skymten av dig när jag klev in i butiken, så fanns du alltid där när jag vände mig om för en fråga. Mycket proffsigt.

Jag vill tacka personalen i Georghallens simhall. Det är fjantigt med badbyxor.

Men till er mina regelbundna finska läsare (ni är ialla fall bortåt en tre stycken finnar som regelbundet går in här), var inte rädda att fortsätta läsa när nu bloggen fortsätter från Sverige. Det här är bara början.

Kiitos!

Related Posts by Categories

Widget by Hoctro | Jack Book