Tidigare idag fastnade jag framför teven när SVT visade dokumentären Ernst-Hugo. Herr Järegård är alltid intressant att se vad han än gestaltar och hur han än gör sig till. Man känner helt enkelt fascination för mannen, som gick bort för tio år sen. Framför allt blir det mycket absurt och komiskt när han står och röker en cigarr med ena handen bakom ryggen, som en mycket korpulent herre, med den enda avvikelsen att han är iklädd tyllbalettklänning. Han hade nåt i sig, nåt excentriskt, som gjorde allt han rörde till till stor, och ibland allvarsam, komik. Eller komisk allvarsamhet.
Ernst-Hugo Järegård uppskattade inte heller Ingmar Bergman, utan tackade nej till alla rollerbjudanden från honom.
Själv minns jag serien "Skånska mord", som gick på teve 1986. Ernst-Hugo spelade diaboliskt bra, tyckte jag även då, dock bara instinktivt eftersom jag inte kunde förstå att uttrycka mig så när jag var elva år. En riktigt ruggig teveserie som ju faktiskt var baserad på verkliga historiska fall.
Det gläder mig ofantligt när Svt gör så här bra dokumentärer.
Ernst-Hugo Järegård
Upplagd av
Kristofer
kl.
23:10
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar