Löpband och dialoger om tro

I mitt stret för att vara kapabel att genomföra Stockholm Marathon i juni sprang jag en kortare sträcka på lunchrasten. Närmare bestämt fyra kilometer. Dock bestod underlaget av ett löpband eftersom det är på tok för kallt att vistas utomhus nuförtiden. Runt tjugo minus har termometern visat på idag. Det kan inte vara bra på nåt vis. Dock var jag nöjd med mina 5,15 min/km för av nån konstig anledning brukar jag springa långsammare på löpband än utomhus. Men idag var jag snabb.

Men nu till nåt helt annat. För längesen läste jag John Irvings roman "En Bön för Owen Meany." Owen Meany är en ung man som, visar det sig, är stark och orubblig i sin religiositet. Det finns liksom inga tvivel för honom. I den minst sagt mångsidiga romanen finns en intressant scen. Tidigare i boken har denna Owen klarat av att sno en staty föreställandes Maria Magdalena, i vanliga fall placerad utanför en nunneskola. Nu är denna staty placerad alldeles i närheten av där Owen och hans bästa vän tränar basket. Regeln var att träna tills det blev så mörkt att det inte längre gick att se statyn. Owen brukade då fråga sin vän: "Kan du se henne?"
"Inte längre," brukade vännen svara.
"Du kan inte se henne, men du vet att hon är där - rätt?" brukade han svara.
"Är du säker?"
Ja.
"Men du kan inte se henne. Hur vet du att hon är där om du inte kan se henne?"
"För att jag vet att hon fortfarande är där - för att jag vet att hon inte kan ha försvunnit nånstans - för att jag bara vet." brukade kompisen svara.
"Inte minsta tvivel om att hon inte är där längre", fortsatte han retligt.
"Självklart. Inga tvivel!"
"Du är alltså bestämt övertygad om att hon är där, fastän du inte kan se henne?"
"Ja!" skriker polarn tillslut.
"Ja, då vet du hur jag känner inför Gud, jag kan inte se honom, men jag är absolut bestämt övertygad om att han finns där."

Ja, här vill jag alltså ha sagt att jag tycker John Irving "fetäger".

Related Posts by Categories

Widget by Hoctro | Jack Book